Ä N N U F L E R T A N K A R

Hur ska man börja? Vad är det man vill få ut med det här egentligen? Respekt? Medkänsla? Förlåtelse? Eller bara skriva av sig lite? Så många frågor så lite svar. Hur? Varför? 
Och när. När ska vi bli vänner igen? Kommer vi bli vänner igen?
Jag får magont så fort jag tänker på dig. Hjärtont. Får du? 
Medan jag skrev detta ringde idioten. Bara du vet vem jag menar. Och jag är ju inte den personen som inte gråter. Och självklart börja jag gråta i telefonen. Kul. 
Usch, saknaden är stor. Och ändå är du en km ifrån mig. Just nu. Sitter du där? Framför dator? Kommer du läsa det här? Är du glad? Ledsen? Kommer dina kompisar som en gång var mina läsa det här? Vad kommer de tycka? Förstår de vad jag menar?
Har ni snackat om mig? Berättat mina dåliga sidor? Mina bra? Berättat om vad vi skulle hitta på i sommar? Uppleveserna vi skulle ha tillsammans. 
Saker om dig då? Hur mår du? Vad gör du? Hur går det med livet? Någon ny kärlek? Hur går det hemma?

Varför har jag gjort det här då? Kommer något hända? Kommer du som sitter framför datorn och läser det här tänka något? Kommer DU tycka något om mig?

Har ni frågor ställ de.

Kommentarer
Postat av: Anonym

vem?

2012-07-12 @ 10:39:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback